Tisdagen den 29/6 kl.22.00. Jag och F var redo för sängen men skulle först se ett avsnitt av "Polisen i Strömstad". Allt var som vanligt. Arvid sov gott på sitt rum och vi njöt av korsdraget i vårt sovrum, dagen hade ju varit vääldigt varm, med hela 27 grader!(om vi då vetat hur varmt det skulle bli senare den här sommaren..)
När vi tittat färdigt gick jag på toa och F gick ner och släckte. När jag satte mig på sängkanten kom vattnet!
Först bara litegrann men jag förstod genast...Shit! det var ju 10 dagar kvar! Ropade på F som blev eld och lågor. Han ville ringa förlossningen direkt medan jag villa ta det lite lugnt. jag var ju inte HELT säker på att det faktiskt var vattnet som gått!

Men det kom mera vatten och i och med det satte värkarna igång. Inte så starka men med jämna mellanrum...
F ringde till Förlossningen och vi skulle komma in genast. Mamma kom och vaktade Arvid så strax efter 23.30 var vi påväg!
Så nervösa! F toksvettades och jag försökte hålla mig för skratt. Vattnet sipprade fortfarande vid varje värk som kom med ca tre minuters mellanrum. Äntligen, vi skulle snart få träffa vår bebis!

I Gimo blev det stopp för tankning och sedan järnet in! Trots att värkarna kom så tätt var de tack o lov inte så smärtsamma.
Vi kom fram vid 00.30 och jag blev undersökt innan vi fick komma in på ett förlossningsrum. 4 cm öppen då. Jag fick välja dryck och hur jag ville ligga/sitta/stå genom värkarna. (Detta kändes lite konstigt eftersom jag var öppen 9 cm med Arvid när vi kom in och då var det bara upp "på sängen och krysta" typ,hihi). Uskan gjorde iordning lustgasen och jag fick sitta på en boll medan de kopplade ctg:n. Värkarna kom tätare nu och smärtan blev starkare. Jag kunde inte sitta länge utan fick lägga mig på sängen och började använda lustgasen. Ungefär då lämnade uskan oss och vi fick larma om de skulle komma tillbaka.

F fick larma på en gång! Nu gjorde det ordentligt ont och både barnmorska och uska kom in. En barnmorska med finsk brytning som förklarade att det var dags att krysta! Smärtan var enorm och jag var ganska säker på att jag dog. Några gånger iaf... :-)
Men det dröjde inte länge förrän hon var ute! Den 30 juni kl.01:35 föddes världens sötaste lilla tjej! Vår älskade lilla Freja! 3720g och 49 cm♥.

Förlossningen gick väldigt snabbt så det var tur att det satte igång på kvällen när F var hemma. Från att inte känna ett enda tecken på förlossningen var på G, till att vattnet går 23.00 och sedan är freja född 2,5 timmar senare. Tror vi var på förlossningsrummet knappt 50 minuter så jag är glad att allt fungerade bra på vägen in (trots F:s bil...som nu är vår traditionella bil till förlossningen) och med mamma som kom blixtsnabbt till undsättning.
Med nästa barn ska jag tälta utanför Ackis för att vara på den säkra sidan :-).Vilken skräck att inte hinna in...
Skämt och sido. Förlossningen gick kanonbra och jag behövde inte heller sy denna gång.
Världens häftigaste upplevelse som jag hoppas få vara med om fler gånger!

Kram//E